Åsnor dör inte i jordbävningar…
om vi får tro Marie Nilsson Boij, SRs utsända reporter till jordbävningsområdet i marockanska Atlasbergen.
Hon anländer nästan en vecka efter skalvet och kan, hur skulle man kunna, inte undvika se hur lerhusen byggda på de branta karga bergsluttningarna rasat samman och begravt hela familjer. Hon konstaterar att det inte finns vägar upp till byarna dit bara åsnetransporter kan ta sig.
Därefter har hon efter utflykt återvänt till Marrakech och kunnat konstatera att turisterna är få och då intervjuat en gatuförsäljare om svårigheterna att få affärerna att gå ihop.
Hon är ett utmärkt exempel på hur Sveriges Radios och även SVTs journalistkår är okunnig, ambitionslös, ytlig och stöddig.
Så vad hände med åsnorna natten då bergen skalv? Med största säkerhet säger jag (efter att ha rest i dessa trakter ett tiotal gånger och själv följt flera tidigare jordbävningar) instängda i eländigt byggda skjul föll de liksom människorna offer när allt rasade.
Men Nilsson Boij är redan tillbaka på hotellet i Marrakech.
Hennes reportage är inte unikt. Det är ett typexempel på den usla och okunniga journalistik som nu via skattepengar förmedlas allmänheten. Som vanligt intervjuas inte heller de ansvariga utan mannen på gatan.
Tack och lov kommer nu stora sparpaket hos dessa giganter med dålig ledning och en enorm vurm för att lägga pengar på ny spännande teknik istället för att utbilda sin personal. Den reporter som jag hängt ut här må delvis ursäktas för att hon har det inte lätt.
I Stockholm menar man att allt söder om en linje från norra Tyskland till England är exotiskt och kan buntas ihop.
Så för en del år sedan fick man för sig att inrätta en tjänst som Sydeuropakorrespondent. Den skulle omfatta Frankrike, Italien, Spanien och Portugal. Nu har man tydligen lagt in Marocko i Sydeuropa också även om det tog lite tid att ta sig dit.
Tidigare hade dessa skattefinansierade institutioner självklart korrar i varje större väst/sydeuropeiskt land.
Numera går pengarna till teknik och mellanchefer. Och till globala hälsoreportrar, klimatreportar med mera…
Det borde också ha varit självklart för varje kompetent reporter att de första marockanska dödssiffrorna på 260 skulle minst tiodubblas eller långt mer än det.
Det finns ett begrepp ”fisken ruttnar från huvudet” som kan tillämpas på Public Service. Radio som TV. Uruselt låg nivå, vänstervridning och strutsmentalitet.
Att skattepengar i hög grad går till mer eller mindre vulgär underhållning och inköp av serier som redan visats på Netflix, HBO och en rad andra plattformar visar än mer på denna skrämmande brist på förståelse för vad public service bör ge sin publik.
Tuffare tider har mer förståeligt påverkat även privata aktörer. TV4 skalar ner i brist på reklamintäkter. Tidningsimperium som Stampen, där GP ska föreställa flaggskeppet men ägnat sig åt en wokeagenda som har svårt att locka utanför Majorna och nu ska hundra personer, var femte tjänst bort. Som journalist som under fyrtio år försökt ägna mig åt seriös journalistik kan jag bara säga: ni får vad ni förtjänar.
Om du vill stödja mitt skrivande, swisha gärna en valfri summa på 0708-211922. Alla donationer mottas med stor tacksamhet.